annaheltenkelt.blogg.se

Slängde på mig jacka och mössa och stack ut till bilen, chockad av hur kallt det var! Gud vad skönt.. Har inte varit utanför dörren sedan måndag mitt på dagen..

Jag måste tillägga att de också var tunga dagar, mycket intervjuer. Prat om sånt som vi tidigare inte berört, tankar som aldrig blivit sagda och oro som inte delats vidare. Men det var värt varenda sekund.

 

Det hela började med brevet.. Brevet som Sussi, underbara Sussi, skrev och skickade till Kanal 5 & som fick producenten att bli intresserade trots att tiden gått ut för antagning till programmet. Inspelningen hade redan börjat.

 

En underbar kille som var med och ställde frågor och fick folk att vara där dom skulle :)

Underbara killar!! Det blir ganska tight och känslosamt ibland kan jag lova.

Vid ett tillfälle fick vi bryta en intervju för att någon i teamet snörvlade för högt, vi tog en paus för att hämta näsdukar, Underbara!!! 

 

Sedan var det ett helt team med byggare som leddes av arbetsledaren X.

Gissa om det fanns en och annan tjejej här hemma som föll för denna fining :) Och lika fin som han är, lika snäll och go är han!! Så fin med tjejerna.

 

Dagen på Kolmården, det var stängt för besökare så vi var de enda gästerna där, bara djurskötare som tog hand om oss och självklart kamera teamet.

 

Här är vi påväg!!

Han var inte riktigt lika samarbetsvillig med Olivia..

 

Vi fick vara med när dom matade lejonen

 

 

Här hemma händer inget speciellt i dag, jag känner mig bättre men Olivia är fortfarande lika risig. Jag känner mig rastlös men ändå trött, det är ingen bra kombo. Att sitta i soffan hela dagen i dag också är inget som lockar men orken för att göra något vill inte riktigt infinna sig!

 

 

Tilde skrotar runt här hemma, mest i sitt rum, pysslar och tittar på TV, stackars Tilde vad trist hon har det på sitt sportlov.. Fast det tycker nog inte hon, det är nog bara mitt humör som spökar.

 

 

Tycker synd om tjejerna som inte kunnat göra något kul denna vecka. Det gäller inte Tilde i och för sig, hon åkte med mormor och morfar till Heron City i går, köpte popcorn och coca cola, satte sig tillrätta för att titta på de De fem legenderna, men trot eller ej, i 20 minuter satt dom i salongen med endast ljud, ingen bild... tills någon kom in och bad om ursäkt, Filmen är trasig. Så det vart ingen bio för dom men McDonalds handlades det med hem, så alla var nog rätt nöjda ändå.

 

 

Jag önskar att jag hade ork och att Livan var piggare, då hade vi åkt in till Aquaria på Djurgården, det hade varit mysigt. Men åååå vad tris det är.... Ska nog ta och dra något gammalt över mig ett tag...

 

 

 

 

Just nu är jag sugen på att bara njuta, mysa och ha det gott. Det kan göras på många sätt, en långpromenad runt sjön för att njuta av solen, ta en tur på stan med lite shopping en god middag men det får snällt vänta tills kroppen också hänger med.

 

Om lite drygt en vecka skall jag ut med tjejerna, inte mina små utan mina stora tjejer, vänner alltså. På dagen ska vi skall till ett ställe som heter Sparadiset http://www.sparadiset.se/   ett underbart spa som ligger i stan så ingen resväg då vi har bokat bord för god mat och massor av vin på kvällen, underbar dag att se fram emot

 

 Här...

 

...eller här...

 

ska jag ligga i två timmar, dricka bubbel och äta färsk frukt, det tycker jag att jag kan vara värd ;)

 

KRAM

 

Vad härligt det är när solen skiner, snön smälter och man ser människor bära solglasögon

då vet man att det är nära nu!! Våren, älskade underbara vårkänslor.

Alla årstider har sin charm tycker jag och sin speciella påverkan på mig och vad jag vill göra, när våren närmar sig vill jag göra ansiktsbehandling, rensa garderoben, städa bort allt mörkt hemma som dukar, gardiner soffkuddar och mattor, in med ljus, spetts och rena ytor.

 

 

Jag vill göra fint på altanen skura och plantera blommor, vilket jag för övrigt är usel på att göra och sköta..

 

Jag vill köpa nya kläder att fylla garderoben med, en massa accessoarer, handväskor & skor i fina färger, älskar pastell på sommaren.

Jag älskar väskor, Longchamp är nog min favorit, kul att kunna köpa flera väskor utan att bli ruinerad...

 

 

 

Jag är så dålig på att måla naglarna, önskar att jag la ner lite mer tid på det än jag gör, i dag är det  endast Trind som gäller, det får naglarna stärkta och tipparna blir vita & fina.

 

 

 

 

Ni minns säkert att Anders väntade svar på ryggmärgsprovet som togs för ett par veckor sedan och att han blev uppringd av sin läkare i förra veckan, Läkaren kunde ju inte säga så mycket just då. Han skulle återkomma denna vecka. Men med vad??

Kommer dom kunna berätta vad det är för fel? Eller måste det till ännu fler prover? Kommer dom någonsin kunna få reda på vad det är som Anders har på halsryggen, varför han har känselbortfall eller varför vänster hjärnhalva har minskad aktivitet, Varför han blir så trött får huvudvärk och illamående?...

Kommer svaret vara som förra veckan; -Har man en neurologisk sjukdom kan det vara så här...

Jag vet att vi ska vara glada att han har fått må så bra som han ändå har gjort sedan strålbehandlingen sommaren 2010, det har inte varit en självklarhet. Som jag nämnde i ett tidigare inlägg har Anders mist en vän i denna vidriga sjukdom redan, han fick inte ens ett år från det att dom hittat tumören.

Jag vet att vi ska vara tacksamma men det kan också vara så överjävligt att behöva vänta på något som kanske aldrig kommer, svaret på Varför!!! 

 

Jaha då har man sovit tretton timmar i natt, tycker att det borde vända men Icke, vaknade med en dunkande huvudvärk och lika trött som när jag somnade.. Så trist. Olivia ligger också lika dålig idag. I går vart det två aktiviteter som energin räkte till, sconesbakning 20 minuter och väskrensning 10 minuter, underhållande läsning... Not!!

 

Jag undrar vad denna onsdag kommer ett roa oss med. TV förmodligen, Real Houswifes såklart, idag är det repris från i går, då behöver man inte följa intrigerna utan hinner kolla in vad dom har på sig, Älskar deras kläder, allt från Lisas jeans, vit skjorta & hatt  till Kimberlys svarta klänning. Fast dom byter ju outfits till varje tagning så jag har fullt upp, vill jag lova.

 

Vilken tur att jag har TVn...

 

Appropå TV, jag har sett att Sofias Änglar börjar med en ny säsong i morgon, tycker att det är underbart att dom fortsätter med en serie som verkligen hjälper människor, jag har funderat på att göra ett inlägg här, en bildbomb av inspelningsdagarna men är osäker på om jag får lägga ut bilder på människor som jag inte har tillfrågat om det är okay. Har i och för sig lagt ut en bild redan i ett tidigare inlägg...

 

 

Jag har i alla fall påbörjat ett inlägg som får ligga i utkast, tills jag vet om man får exponera människor som inte blivit tillfrågade. Någon som vet?

 

 

 

 

 

Tänkte att det behövdes en väskrensning, ogillar skräpig väska så det brukar jag göra lite då och då. Brukar även att passa på att byta väska ibland.

MEN vad mycket man samlar på sig på bara någon vecka..

 

 

Kroppen skrek nyss efter smärtlindring... huden ömmar av att jag ligger på den, Så det gled snabbt ner två Ipren och dags för en dusch, Shit vad mycket piggare man känner sig efteråt och vad skönt det är att kliva upp ur sängen, vädra ur sovrum och sängkläder. Piggare i kropp och knopp gick jag ner från övervåningen en sväng.

Såg att hallen behövdes snyggas till lite så fram med damsugaren och skurmeddel, vipps så ser det ut så är..

 

 

Synd att jag inte han med en bild innan så ni hade fått se vilket virrvarr av skor och kläder som alltid vill samlas i hallen. Vi är "bara" fyra personer i familjen men ändå blir det en gigantisk samling skor som försöker samsas om platsen på skohyllan, i alla fall när jag tränger ihop dom där, för av någon anledning så verkar de andra i familjen inte riktigt först vad dom där två vita hyllorna på väggen, vara till för.. oftast står det ett flertal skor och stövlar på golvet och hyllorna gapar tomma... :)

 

Olivia ligger fortfarande på soffan utan någon matlust alls..

 

 

Stackars Olivia är också sjuk, hon sov hela dagen i går. I dag är hon i alla fall vaken och dricker lite. Typiskt när hon har sportlov och planer på att göra roliga saker med sina kompisar.

 

 

Tur att det finns lite att kolla på på TV, typ The real houswifes of.. New Jersey och Beverly Hills... Så underhållande!

 

 

 

 

Varför känns det mycket jobbigare att vänta när det är arbetsdagar? Man har ju huvudet fullt av annat men ändå maler det en obehagskänsla i kroppen, rastlösheten kommer krypande och vipps så är tankarna där igen! Helgen har varit lugn och mysig, vi har umgåtts och gjort saker på var sitt håll, precis som en normal familj men samtidigt så finns där den tunga vetskapen att det inte är helt normalt, fast vad är normalt egentligen? Vem har bestämt vad som är normalt?

 

Men det som känns tyngst är att tjejerna växer upp med oron över att deras pappa är sjuk... Att inte riktigt veta hur deras tankar går, om dom funderar över frågor som dom inte vågar ställa, självklart är det så, det vet jag. Jag och Olivia pratar mycket, hon frågar sånt hon vill veta och berättar hur hon känner och upplever händelser och känslan att vara orolig. (Det är faktiskt Olivia som länge velat att jag ska börja blogga, så allt jag skriver om är hon redan medveten om, Tilde däremot som i dag är för liten för att läsa, kommer kunna läsa om hur det var, när hon blir större.) Tilde däremot, hon är tystare, frågar inte så mycket och kan även säga att hon inte vill prata om det om det kommer på tal i hennes närhet! Jag fick inte berätta för hennes lärare till en början, att Anders låg på sjukhus, det fick komma på hennes villkor,(i hallen en eftermiddag när jag skulle hämta henne i skolan...), Stackars lärare, hon fick ingen föraning att något inte var som det borde för Tilde, utan rakt upp och ner kommer det att -Min pappa ligger på sjukhus, han är sjuk igen... Hon, läraren, sa att ingenting märks på Tilde, hon visar ingenting i skolan, men sa till Tilde att hon måste berätta om hon är ledsen eller undrar över något, -Jag finns här för dig Tilde, om du vill prata! Tilde svarade henne -Jag tänker inte på det när jag är i skolan, för då har jag så roligt! Bra betyg för skolan tycker jag!

 

Jag läste Magdalena Graafs underbara blogg, hon stack i väg på äventyr med en av sina småkillar, helt underbart!! Något som fick mig att fundera på något liknande, frågan är bara vart ska vi åka? Vore så mysigt att överraska barnen med att packa in oss i bilen och sticka i väg, det behöver inte vara långt... Förslag någon?!?

Trodde knappt att det var sant, när klockan ringde i morse... Vem snodde min jobblust? Bit i hop och dra i väg..

 

 

 

 

...alla är inte lika intresserade av filmen.

 

 

Jag och Olivia hade dock en intressant diskussion nyss, vem är snyggingen i filmen? Olivia tycker att självaste "Frank Wagner" är den snygga

 

 

medans jag lärde mig något om mig själv i kväll... Jag gillar "småkillar" :)

 

Vad tycker ni? Någon av poliserna kanske eller är det gangster charmen som är störst? Seth Rydell?

I alla fall kul att kunna diskutera detta med min tonåring!

 

Kram på er och god natt <3

 

Efter middagen blev det en promenad i mörkret, jag hade hoppats på att hinna med en promenad när solen var framme i dag men men nu blev det en kvällspromenad i stället.

 

Tilde fick jobba lite för månadspengen, att plocka ur diskmaskinen ligger på henne...

 

 

Nu soffmys och Johan Falk!!

 

 

 

 

Mys middag med lite vin...

 

 

 

Vad snabbt helgen går, redan söndag eftermiddag. Vi åkte en snabbis och käkade lunch och handlade lite kläder till Tilde, när alla kommit upp i morse. Vi handlade med oss lite gott för att mor, far syrran med stora familjen kom över en stund på eftermiddagen. Det är så mysig att träffas allihopa, synd bara att man gör det allt för sällan..

 

Solen skiner!! Härligt men det är väl kallt ute då? I dag är det en lite piggare dag, sitter i sängen med dator i knät och dricker kaffe, , Tilde ligger bredvid och skriver en saga på en anna dator! På TVn, som självklart också är på, är det Gilmour Girls. Jag älskar den mamman, lite charmit förvirrad och totalt öppen men hur hon känner, vad skönt det skulle vara att själv vara så :) Kanske skulle försöka mig på det, bara för en dag!

Vad händer i dag då?... Tilde önskade sig ett par nya mjukisbyxor så en tur till närmsta shopping centrum ligger på listan, i eftermiddag skulle syrran med man komma förbi på en fika, mycket fikande denna helg, det passar inte när jag inte tar mig till gymmet... Varför??

Dags att väcka Olivia, hon har tagit Sportlov och med det räknas det att sova halva dagarna.
Ses sen!

Funderar lite i dag, jag har inte gått ut med att jag börjat blogga till så många av mina närmaste.

Varför känns det så nervöst att berätta det? Ligger det lite av jantelagen som jag känner av...

-Varför skulle jag tro att någon vill läsa det jag har att berätta, eller finns det någon annan anledning till denna rädsla? Kanske är det jobbigare att bli bedömd av de man känner, rädd för kritik av dom man tycker om än okända läsare på nätet...  Att få höra att det inte är passande att blogga om familjen och vårt privatliv skulle kännas jobbigt att få höra av någon av mina närmaste, Varför... Usch ja, men jag väntar nog ett tag till innan jag berättar! Eller ? Någon som har bra tips på hur man ska göra?...

Jag har ju så mycket att berätta och visa, har skrivit dagbok i många år och tror att det här kan bli en förlängning av den, så mycket lättare att skriva på datorn än för hand, och roligt att ladda upp bilder också, att minnas i bilder är underbart. Skulle kunna sitta och titta på gamla kort i timmar!

Men men...

Blogga eller Inte...

 

 

 

 

... i alla fall...

Mello mys med La Familia...

 

 

Nu har vi kommit hem efter en tur till Anders bror Krille och hans underbata tjej, Annika. En eftermiddags fika i deras sällskap och i deras fina hus är så energigivande!! Dom har fyra tonåringar i huset men endast en var hemma och visade sig en stund när vi fikade,mysigt, men det är inte hur kul som helst att "hänga"med oss gamlingar så han smet snart ner till sitt igen. Gulliga Danne

 

Herre Gud, jag visste inte att man kunde vara så här trött, jag vaknade 10.30 men hade kunnat sova lääänge till. Som tur är gilla hela familjen att sova på morgonen på helgen. Anders är väl den som går upp först, tränar eller bara är, sedan är det Tilde som vaknar, hon vill mysa i sängen eller soffan, läsa och äta frukost. sedan vaknar jag, 9.30 brukar jag sätta på TVn i sovrummet, jag ligger gärna kvar en timme, dricker kaffe i sängen, som Anders kommer med varje morgon, bortskämt va?! Olivia, tonåringen, kan sova hela dagen om ingen skakar liv i henne, hon är nog mest lik mig, Tilde är mer som Anders till sättet är det så men till utseendet, där är det ju tvärtom. Olivia har alltid fått höra att hon är så lik Anders och Tilde kan jag själv se, att hon är lik mig.

 

Om det här med bloggande och kommentarer....

Jag har läst bloggar i ett par år nu och tycker att det är kul och intressant, jag är ganska bred i min läsning, tycker om allt från Katrin Z som gillas att provocera till Hanna Graaf som bjuder på sitt liv och känns allmänt snäll och go. Jag läser vissa bloggar i perioder, ibland följer jag några slaviskt, läser varje kväll och ibland tar jag ett uppehåll men kommer oftast tillbaka till en blogg som jag tyckt om. Nu till min fundering, Varför läser man en blogg om man bara blir arg och provocerad av det man läser? Varför skriver man elaka kommentarer om en som bloggar, hur ful den är eller hur deras barn ser ut.. VAD får man ut av att posta en sådan kommentar? Debattera gärna, men att bara kasta ur sig elakheter om folk, det kan jag inte förstå, någon får Gärna förklara det för mig om det går!

 

 

Kram på er alla sura, arga och glada gubbar och gummor där ute!!!

 

 

Pratade med Anders igen, han berättade att dom nästan är klara med vårat badrum nu, vi kommer att kunna duscha hemma i helgen! Åh det ska bli så kul att få i ordningställa det. Nu kommer det att kännas som en lyx att kunna ta en dusch när som helst efter tre veckor med nogran planering av den aktiviteten.

 

Nu när våren närmar sig blir jag alltid sugen på att pyssla och göra fint hemma, bort med alla mörka fäger och in med "ljust & fräscht. Blommor blir viktigt igen efter att alla vissna julgrupper och amaryllisar som kroknat. Tjejerna, ja även Anders, uppskattar att man gör fint hemma, det är så kul när baranen kommer ner till köket, när jag i förra veckan bytte gardiner, och ser att något är förändrat och att dom tycker att det är fint. Det gör ju det hela mycket roligare även för mig! Kanske det vi ska roa oss med i helgen nu när det är sjukstuga hemma & man ändå inte kan hitta på några utflykter. Synd att det fortfarande är så mycket snö ute & att Tilde är dålig, annars hade jag nog föreslagit en dagsutflykt till landet men eftersom det inte är värme påslagen i huset och alla utemöbler är intryckta så finns det ingenstans att ta vägen, än.. men snart...

 

 

Har varit hemma hos mamma & pappa i kväll, så skönt att få prata, skratta och gråta lite tillsammans. Nu sitter jag och tjejerna i soffan och kollar på Lyxfällan, Tilde är fortfarande sjuk men Livan mår bra nu så hon ska till skolan i morgon.

 

I morgon är det fredag, snart helg alltså, hoppas på att kunna hitta på något mysigt i helgen, Brunch eller Afternoon Thé på något mysigt Hotell skulle var kul, kollat runt lite på nätet och det finns en hel del ställen som har båda delarna men det kostar, en brunch för familjen skulle nog landa på ca 1200:-  men vi får se, Tilde har forfarande så hög feber så det får kanske bli hemma mys! Roliga och mysiga saker att göra hemma en helg mottages tacksamt.

 

Jag funderar på att, om det blir bra provsvar för Anders, skulle jag vilja boka in en weekend till London, Rom eller Palma till våren. Älskar att planera resor, kan sitta i timmar och drömma mig bort på nätet. Jag är så glad att vi provade på att bila i somras för nu har vi så många sätt att resa på och till många härliga platser.

 

 

En resa som jag drömmer om att göra är New York i december, tänk att få julshoppa där eller bara mysa runt på gatorna och titta på all juldekoration, jag älskar julen så det vore fantstiskt. Det bara så att vi alltid prioriterat sol och badresor, eftersom vi älskar det också :) men då blir det svårt att få till denna "julresa". Men någon gång SKA vi komma i väg, Anders har varit i New York innan vi träffades och vill gärna åka tillbaka!!

 

 

 

 

 

 

 

 

Nu har jag och Sussi precis ätit lunch på mitt favorithak här vid jobbet, Spicy Garden, en Indisk restaurang i min stil. Så starkt och Gott och RENT!!!

Trött efter en natt utan så mycket sömn, Tilde med hög feber och Olivia så ledsen och så klart fick hon migrän också! Tjejerna ligger nerbäddade i dag.

Jag känner rastlösheten komma krypande, vill hem till mamma & pappa i stället för att sitta med massa jobb, tänk att man alltid är så dålig¨på att prioritera... Väntar bara på att min dator ska bli klar, var tvungen att lämna den till IT för en ominstallation, sen åker jag hem till föräldrarna. Stackars pappa, att mista sin lillasyster måste göra ont oavsett hur gammal man än blir.

 

 

På jobbet har det varit fullt ös idag, det gillar jag och så är det skönt att inte tankarna har utrymme att sticka sin egen väg. Fortfarande inget provsvar på Anders ryggmägsprov.. I går åkte min faster in på sjukhus, hon har varit sjuk i canser i tre år och nu tar den nog henne med sig till himmlen. Jag är inte religös men jag väljer att se det så, att de som tas i från oss förtidit i livet kommer till en finare plats, varmare och vänligare. Det blir lite enklare att hantera sorgen då. Tycker så synd om pappa som stitter vid hennes sida och ser henne tyna bort. Läkarna säger att hon inte vill ge upp fast sjukdommen redan tagit henne.

Morfar & Tilde i Skåne

 

Jag fick frågan idag, hur man håller ihop, själsligt och mentalt? Just nu gör jag inte det.... Tur att man har sin familj'

Att ta bort juldekorationen på ytterdörren

 

Måste förtydliga att Anders INTE åkte skridskor i kväll, det var Tilde och hennes kompisar som åkte. Anders följde med men stod bredvid. Han har inte stått på ett par skridskor på flera veckor, Ett försök efter jul gjorde han men orken finns inte tyvärr. Hockey galen som han är så är det jobbigt att inte kunna utöva sitt intresse, i bland åker han ner till hallen när killarna spelar match, bara för att titta, men det finns inte alltid ork till det heller men mycket handlar ju om det sociala så jag uppmuntrar honom att åka dit ibland. Man kan ju tänka sig själv, att inte orka jobba, inte orka träna till och med laga mat kan göra honom helt slut! TRIST  

 

 

Nu är jag trött, orkar knappt ta mig hem från jobbet. Anders och Tilde ska åka skridskor eftermiddagen och jag borde gå och träna men nu kommer alla bra ursäkter till att inte gå dit...

 

Jag längat till sommaren.. Jag brukar säja till mina tjejer att inte alltid längta frammåt utan försöka njuta av nuet! Det är svårt att leva efter det nu, mörkt och trist, slask och snö.. Näe inte konstigt att man länktar efter lite sol och värme

Inte svårt att känna längtan till att få gräva ner fötterna i sanden igen

Godmorgon!

Såg reklam för att nya avsnitt av Sofias änglar kommer på kanal 5, igen! Underbart tycker jag, att dom fortsätter hjälpa människor och familjer.

Kollade in på kanalen och så att vårt program fortfarande ligger kvar, kul, även om jag själv aldrig kollat på det sedan det gick på TV

 

 

Om ni inte sett det kan ni kolla här!

 

Kram

Nu sitter vi i soffan, jag & tjejerna, vi kollar familjen annorlunda. Så härligt program riktigt Må bra TV! Tilde frågar och ber om fler syskon, -Bara nååågra till, mamma! Vi hade inga planer på flera barn när ANders blev sjuk, vi var nog rätt nöjda med våra tjejer :) men det kan ändå kännas lite trist att möjligheten till fler barn inte är lika självklar längre. Men jag kan verkligen inte klaga, jag har världens finaste familj.

Jag tycker att familjerna på TV är så coola ingen som blir upprörda över spilld mjölk, eller en taklampa som åker i golvet! FANTASTISKT!! Själv är jag inte så cool, vill gärna ha ordning och reda hemma, tjatar nog rätt bra på de andra att de måste plocka, damma och dammsuga sina rum, vardagsrummet och köket, eller hela undervåningen, skall vara städad och snygg när vi går upp och lägger oss, usch det låter inget charmigt,, Men jag kan inte låta bli helt enkelt!

Älskar ett nystädat hem och sen sitta tillsammans och mysa framför TV.

 

Det kan verkliget ta på krafterna att gå och vänta på besked. Anders tog ryggmärgsprov i tisdags och de sa att resultatet skulle komma inom några veckor... Men fy vad jobbigt det är att bara gå och vänta, att inte veta när beskedet ska komma eller hur det kommer. Ska läkaren ringa? Kommer det ett brev hem? Jag har i alla fall krävt av Anders att få vara med när han får svaret, bara dom inte lämna besked på telefon... Jag som ni förstår så snurrar det en hel del i mitt huvud.

Rastlös blir man också av att vänta men inte på ett bra sätt, inte så att jag sätter på mig träningskläderna och drar till gymet, näe i stället så vankar jag runt, har svårt att ta mig för någonting. Lite TV med tjejerna, upp på övervåningen en vända för att sedan gå ner till köket, drar lite i kylskåpsdörren, är det för att jag är hungrig? Näe just det har ju precis diskat undan middagen.

Frågade Anders efter middagen hur han känner det, han är ju dessutom hemma på dagarna, men han tänker inte så mycket på det, sa han. Skönt för honom tycker jag!

 

 

 

 

Det är inte svårt att drömma sig bort dagas dom dessa, då det bara är mörkt och trist ute.

 

Nyårsfesten var hos denna fantastiska kvinna

 

Jag får ofta frågan hur det vara att varit med i ett TV program, ett program som "gör TV på andras sorg eller tagedi" Jag kan berätta att det var och ÄR det bästa som hänt oss!!! Tänk er själva, vi har köpt ett hus som vi drömmer om att leva, renovera och bo i, i massor av år framöver. Vi vill att våra barn ska få växa upp i det området, de går i skola och har sina vänner här. Så händer det som inte får hända, Anders blir sjuk, så sjuk att det inte finns ork att fortsätta med renoveringar och definitift inga pengar för att "köpa" hjälpen, då Anders var sjukskriven en längre tid. (Hus måste renoveras, annars förfaller dom)

 

En dag i slutet av oktober ringer min telefon, jag är på kurs på annan ort. Det är Sussi, hon stammar fram att jag måste ringa upp henne så fort jag har tid, -Dom har ringt från produktionen Sofias Änglar och vill komma och träffa er!!!!

Herre gud vad många tankar som snurrade i mitt huvud, Framförallt -Vad ska Anders säja, han kommer aldrig att ta emot hjälp. Som hantverkare har han en stolthet i att göra saker själv..

Jag lovar att min övertalningsförmåga var av bästa rang, jag använde mig kanske också av icke så schyssta metoder för att få honom att gå med på detta. Jag lovar vi ångrar oss INTE en sekund.

Anders kan få vara sjuk i lung och ro, jag vet att det för andra kan låta konstigt men det är faktiskt jätte viktigt, stress är något som förvärrar alla sjukdomstillstånd.

 

Brevet som Sussi skrivit till Kanal 5 har jag fortfarande inte läst, kanske jag lägger upp det här på bloggen så ni får läsa det i alla fall, jag kommer tre meningar varje gång sedan går det inte. Det är konstigt att det är så svårt att läsa en annan människas tankar och åsikter om sig själv och sitt liv.

 

Sofias Änglar Och Sussi som gjorde detta möjligt, har gjort så att vi kan resa tillsammans hela famijen, vilket jag verkligen ser som en LYX men framför allt all den tid som vi slipper lägga ner på att renovera! Den tiden kan vi lägga på att göra saker till sammans!!

 

Jag vill bara förtydliga att jag inte på något sätt försöker förkalara mig, utan vill bara förklara för ER, hur fantastiskt glada vi är för det vi fick, för det går knappast en dag utan att tankarna går till alla de som var här och hjälpte oss.

 

 

 

 

 

 

 

Jag och Olivia åkte till affären nu i kväll, behövde lite frukost. Olivia pladdrar lite om alla läxor hon har i veckan, I SOn har dom tidigare läst om antikens Grekland och denna vecka hoppar dom över till Antikens Rom, lite jobbigt förklarar hon att kasta sig från ett ämne till ett annat, då svarar jag -Men det förstår du väl Olivia, det hör ju i hop, svara jag -VA, hur då? frågar Olivia. Ja men det förstår du väl, Rom är ju huvudstaden i Grekland.... Jag kan lova att Olivia tittade på mig med STORA ögon -Men mamma hur tänker du nu? :)

Det tog ett tag innan jag kom på vad jag precis sagt.

 

I dag har jag tagit bort det sista av julen i köket, tröttnade på de röda gardinerna och vill få lite ljusare, kände nog lite vårkänslor, tror jag. Appropå köket så har det också sin historia.

 

Hösten 2009 började vi på allvar planera renovering av köket, när vi flyttade in i vårt radhus 2004, så var inte köket prio ett men dock något vi alltid pratade om att fixa. Så, vi började titta runt bland de olika köksleverantörerna och räkna ut vad vi ville lägga ut i pengar, ni ska veta att det är INTE billligt med kök, men det vet ni säkert redan, första offerten vi tog in slutade på 275 000:- Men efter ett par månader letande och räknande beslutade vi i oss i alla fall för att inte lägga så mycket och köket beställdes från IKEA, vi fick hjälp med att rita upp det som vi ville ha det och la beställningen och döm om förvåning, det skulle ta TIO veckor innan köksbänken kunde komma... jaha det skulle innebära 28.e december.. inte så lyckat mitt i julfirande, så vi bestämde oss för att vänta och leveransen skulle ske slutet på januari i stället.

Ni kan ju tänka er resten, det var inte riktigt vad vi hade i tankarna när dagarna närmade sig. En efter middag när Anders fortfarande låg på  SÖS ringde min telefon _Hej **** heter jag och ringer från IKEA, jag tänkte bara påminna er om att ert kök levereras i morgon... I MORGON? flämtar jag....

Ja, det var ju inte mycket att göra, jag fick börja skapa plats för att ställa upp ett Antal kartonger och TVÅ jättebänkskivor... Egentligen ville jag bara skrika åt dom att ta med allt tillbaka, för vi hade ju bestämt oss för att köket inte skulle få kosta så mycket pengar så vi, eller Anders, skulle fixa det själv.. Det var inte riktigt läge för det nu!

 

En av killarna som var här, en gammal vän till Anders, ställde upp som snickare och var här i flera dagar med Krille, Anders fick komma hem när de var här och killarna stöttade och hjälpte Anders på mer än Ett sätt de fanns här när livet rasade för honom, dom inte bara byggde upp vårt kök, de peppade och stötta. Det jävligaste är att för ett drygt ett år sedan fick den killen sin diagnos, Hjärntumör... Men va faan, vad är oddsen?? Han hade tyvärr inte samma "tur" som Anders, Jocke avled efter ett år av sin tumör, han finns inte längre... Men i våra hjärtan finns han och varje gång jag fixar och städar vårt kök går tankarna till Killarna som gjorde detta för oss!! All kärlek till Er!!

 

Jag älskar vårt kök!

 

Godmorgon, eller ja kanske snarare förmiddag kanske! Jag har tänkt en den på att skriva ner vad som hände den dagen då allt hände, när Anders fick vetskap om tumören... men i så fall ska ni veta att detta är min uppfattning av det som hände, alla uppfatttar saker olika, det har jag lärt mig av denna resa, när man pratar med andra om hur saker händer så finns det lika många uppfattningar som människor! Dessutom har jag glömt detaljer det vet jag!

 

En tisdagkväll i februari 2010 åker Anders, som vanligt, i väg till hallen för att spela hockey match, jag och tjejerna var hemma och roade oss med tv-tittande och vanliga kvällsrutiner. Anders brukar bli rätt sen och vi somnade innan han väntades hem. Vid 23 tiden ringer telefonen, det är Anders, jag hör knappt det, han låter konstig på rösten och jag hör knappt vad han säjer, jag uppfattar i alla fall att han ligger i en ambulans på väg till sjukhus, han har fått en tackling och måste undersökas för eventuell hjärnskakning, han vill absolut inte att jag ska komma till sjukhuset men han lovar att ringa när han kan bli hämtad, tänk om jag då visste att det skulle ta DAGAR innan han skulle få komma hem igen.

 

På morgonen gick tjejerna till skolan och jag tog bilen till jobbet för att kunna hämta Anders när han skulle bli utskriven, en liten känsla av att något inte var som det skulle drog i genom kroppen men motades snabbt bort. Förmidagen gick och tankarna började snurra, vad var det som tog sådan tid? Anders ringer vid 11 tiden och meddelar att läkaren snart skulle komma och meddela vad röntgenplåtana visat, de hade röntgat honom på natten när han kommit in och en nevrolog skulle kolla om det var en hjärnskakning, Anders bror skulle komma upp till sjukhuset så jag skulle inte behöva hämta honom.

 

Jag gick på lunch och så ringer telefonen igen, om det finns ett samtal jag fick radera ur mitt liv så är det detta!! Anders talar om, med lugn röst, att han hade träffat läkaren.. Dom hade hittat en Tumör i höger hjärna..

-Men Anna, det löser sig, dom kan ta bort den, tror jag... säjer han.

Benen vek sig och helt ärligt minns jag knappast detta samtal eller ögonblick riktigt längre.

 

Det var inte riktigt läge för mig att ta bilen till sjukhuset så Sussi, min vän, körde upp mig till SÖS, jag letade mig fram till avdelningen där han låg och även hans bror hade kommit nu. Jag kan lova att det rådde upprörda känslor i det rummet, Anders vad nog den som var lugnast, efter en stund kom läkaren och frågorna haglade, Skulle dom operera? Fanns det flera tumörer, Hur länge hade den funnits?

Läkaren hade inte några svar på våra frågor så vi blev ju inte direkt lugnare. Det visade sig att det var ett epileptiskt anfall som Anders fått av tacklingen och den utlöstes av smällen, tumörer visar sig oftast på det sättet, via ett epilepsianfall. 

 

Dagarna gick och Anders låg kvar, lite undersökningar gjordes men fortfarande inga svar på våra frågor. Så en dag, tror det vad dag tre, meddelar dom Anders att han ska få åka hem, de kan inte hjälpa homnom längre på SÖS, han ska skrivas in på Karolinska i stället, där man har specialist läkare som ska ta över.

Jaha, som sagt Anders fick åka hem och nu var det bara att vänta, vänta på remis till KS, skönt att få komma dit där det finns rätt läkare för sjukdommen men så jobbigt att vänta, minns inte riktigt hur många dagar vi väntade men så en dag i början av Februari var det dags att skrivas in på KS, sedan gick det fort, tid för opperation och sedan efter det skulle vi få svar på våra frågor, fast det vi nu redan fått veta vara att dom inte skulle kunna ta bort tumören, den sitter nämligen mitt i ett nervcentrum, om man "stör" tumören kommer Anders att bli lam på vänster sida, då nerverna där tumören sitter, styr hela vänster sida av kroppen. Men dom skulle in och ta en mikroskopisk bit för att kunna fastställa vad det var för typ av tumör och hur man skulle kunna behandla den. Oron över att risken fanns att Anders kunde bli lam var inte lika jobbig för mig som för Anders så klart så det var med tunga steg som Anders gick in till avdelningen på KS, den avdelningen som han skulle tillbringa MÅNGA dagar på.

 

Tjejerna skulle sova hos mormor och morfar denna natt, jag skulle ju tillbaka tidigt på morgonen till Anders, för att finnas där när han vaknade upp, dessutom var det skönt att dom slapp se min oro denna kväll, det har nog varit det jobbigaste med alltihop, att barnen ska behöva gå igenom detta, för det vi snabb fick lära oss var att man ska INTE ljuga för barn, man ska inte heller låta barnen höra alla spekulationer som vi vuxna har, för vi spekulerar en massa när vi inte har all fakta och det gör inte barn.

 

Att åka till KS denna morgon var jobbigt, det var med blandade känslor som jag parkerade bilen och gick mot avdelningen som Anders skulle köras till för uppvak.

När jag kommer in meddelas jag att han inte vaknat än och att de inte kan tala om hur Anders reagerat på operationen. Jag satte mig i väntrummet och VÄNTADE, så kom äntligen sköterskan -du kan gå int til Anders nu...

Han sov när jag kom in, jag satt mig på stolen bredvid och visste inte om jag vågade röra honom,

 

 

 

Det blev en vända till Skärholmen, affären med mobilskal låg som prio ETT, (för Olivia), sedan en vända till Åhlens, en ögonbrynspenna har stått på önskelistan ett tag och i dag slog hon till :) Isadora Eyebrown pencil, och en snygg tröja på Bik Bok så hon vart nöjd med eftermiddagen i alla fall!

 

Jag kom i vär till gymet i morse, kanske mest för att jag behövde duscha, vi renoverar badrummet så vi är utan dusch i FEM vecor... Vad bekväm man är, att hoppa in i duschen är ju något som man tar förgivet, eller hur?! Nu när man är utan och det krävs planerina av denna underbara aktivitet tar det så mycket längre tid. Besöka mormor & morfar två gåner i veckan är ett måste, sen blir det ett måste med täta gymbesök :) Ja ja, summan av detta blir i alla fall att jag inte har några ursäkter för att stanna hemma från gymet, så vad säger man inget ont som inte har något gott med sig :)

 

Just nu sitter jag & Olivia i soffan, hon är lite deppig, planerna för helgen ändrades för henne så nu har hon inget att göra.. Vet precis hur hon känner, själv Avskyr jag när det blir så, man planerar och väntar flera dagar på att göra något kul och så bokar någon av  eller av någon anledning så blir planerna inställda, så trist!! Tänkte hitta på något med henne men vet inte riktigt vad bara, vad gör man med en trettonåring en lördag eftermiddag? En tripp till något närliggande köpcentrum och fika kanske, det skulle hon nog gilla, Ska nog kolla! Kanske bjuder vi med mormor också :)

 

Anders har en bra i dag :) Han & tjejerna har spelat Monopol, ni skulle höra vilket liv.. vet inte vem som fuskade mest, Anders lånade massa pengar av banken som han skulle betala av.. Olivia garvade när Tilde gick på hennes gata så Tilde blev skitsur, det är äkta glädje, skadglädjen. Näe dom spelade inte klart för dom blev så osams, Anders tog telefon och gick upp på övervåningen Tilde gick upp på sitt rum för att kolla TV,

Nu sticker vi ut en sväng, måste lufta trettonåring :)

 

Vad blir det i kväll?

 

Ullared..

 

Min Familj består av min Man, Anders, min äldsta dotter Olivia 13 år och Tilde snart 8 år, även denna bild är tagen i Thailand, vi har varit där två gånger och jag bara älskar det stället, Hua Hin

 

 

Jag har läst olika bloggar i ett år nu ungefär och varit nyfiken på att själv börja blogga men inte vetat om om jag törs, löjligt va!

 

I januari 2010 fick min man veta att han har en obotlig hjärntumör, vårt liv ställdes lite på kant då kan man säja... Under den första tiden träffade vi många fantastiska läkare, sköterskor och andra människor som var i samma situation som oss, då blev jag första gången ombedd att blogga om allt, lite som terapi men ett av mina rädslor för detta är nog at jag är usel på att stava, speciellt när jag har mycket att berätta och vill skriva snabbt, få ur mig en massa på kort tid, men jag hoppas det finns tollerans för detta :)

Min familj tycker att jag ska göra detta så dom är med på denna resa, speciellt min stora tjej, hon har tjata mest och tycker att det ska bli kul!

 

Jag kommer säker att återkomma till en del händelser som passerat i livet, just nu snurrar det mycket i min hjärna om vad jag ska skriva om, vart ska jag börja? Men jag får ha lite tålamod med mig själv nu.

 

 

Den här bilden togs i januari, vi var i Thailand, ett favoritställe :)