Åren går men jag är inte med på tåget
En sak som jag har reflekterat över är hur stora barn jag har, att en snart fyller femton år, tre år kvar till arton.. & så våran lilla unge som fyller nio år om en vecka.. Reflektion på det: Vi har inga småbarn längre, de är egna individer som klarar sig helt fantastiskt i livet utan påpassning av mamma & pappa, lite stöd ibland men med hemnyckel i fickan styr de sina liv ♥
Det känns som att jag inte hunnit med sista tiden, när gick dom från små och beroende till stora och mer oberoende varelser
Vackraste ungar, var rädda om ert syskonskap, det kommer vara ni två mot världen❤️Kommentarer
Trackback
