Vad behöver vi egentligen??
Nu har vi landat på landet efter tre veckors kringresande på diverse semester resemål. Ett hus på trettio kvadrat där vi sover i bäddsoffa i köket medans tjejerna delar våningssäng i ett rum som även används som förvaring av kläder, sängkläder, picknick korgar, böcker, kylväskor, extra element, fläkt för varma dagar, dynor till två grupper utemöbler, fiske redskap ja ni kan föreställa er kanske... Men det roliga är att vi trivs! Tjejerna längtar ut redan och redan i januari börjar dom prata om Märsön. Min fundering är vad det är vi har behov av? Först jobbat vi skiten ur oss år efter år för att kunna bo i stora hus eller fina lägenheter med dyra fina möbler, ha råd med långresor till Fjärran öster, stads resor på hösten, Gotland, Öland you name it. Vi ska ha fina bilar, dyra kläder, träningskort på diverse gym. MEN vi åker gärna ut till våra primitiva stugor när vi vill känna lugnet och njuta av ledigheten till Max. Hur fungerar vi???
Om förändring
Får alltid en känsla när jag är ledig lite längre, på sommaren och under våra resor till Thailand på vintern, att jag vill förändra, förbättra & förenkla vår vardagen när vi kommer hem. Vi har tex haft familjeråd idag om hur vi ska lägga upp våra rutiner kring middag och vad tjejerna ska hjälpa till med hemma. Dom ska laga middag varsin dag i veckan, (just nu lagar Tilde Pyttipanna), ta hand om disken de andra dagarna, ha ordning i sina rum, dvs min ordning, som jag vill att det ska se ut, dammsuga övervåningen en dag i veckan, torsdagar! Sen vill jag bli bättre på att ha fina blommor i fönstret, inte som idag, en utblommade orkidé.. Ordning och reda så vi kan lägga ner tid på roliga saker istället för att behöva städa och plocka.
Undrar om jag är ensam om mina tankar??
Bild från havet som vi badade i idag!!
Att våga släppa kontrollen
Något gott som kommit sig av tröttheten som vägrar släppa greppet om min kropp är att jag har släppt en aning på mitt kontrollbehov. Som nu på semestern, jag har alltid älskat att sova länge på morgonen, (har ibland önskat att jag vore lite mer morgonpigg för det låter så mysigt när alla berättar om tysta tidiga mornar med kaffe och bok, kanske något man skulle satsa på i framtiden, ändra lite på sin personlighet, fast det får nog bli lite senare i livet, måste jobba med lite annat just nu) men i alla fall jag sover gärna länge vilket gör att det kan bli aningen stressigt när det sedan ska fixas matsäck för dagens utflykt, packning av bad väskor med diverse handdukar, leksaker och guförbjude inte glömma solkrämen. MEN... Nu har jag släppt, lämnat över! Sover tills A kommer och väcker mej med kaffe och meddelar att förberedelse av mat och dryck är på G. Jag släpar mig ogärna upp, scrollar igenom Instagram ett par minuter, tjatar lite på barnen, den stora som vägrar vakna.. Den lilla som ska smörjas, hår & tänder som ska borstas! En snabb blick i kylväskan, som vi förövrigt måste köpa ny, Där & Då kliver kontrollen in igen... A som nu befinner sig på toaletten är på bra avstånd för att inget märka. Ur med mackor, muggar, drickor, yoghurtar, frukt och annat som maken noggrant lagt ner, för att På Mitt sätt packa om. Nöjt tittar jag ner och känner den där tillfredsställelsen som infinner sig efter att ha lyckats lite extra bra med något. Släppa kontrollen var det ja!
Men det blir bra tillslut❤️
Ära eller ätas??
Kom igång rätt bra med träningen i vintras och kämpade på, (ja det kan vara rätt kämpigt för mig att bibehålla intresset för vad det än må vara och krävs det dessutom mycket energi kan det bara riktigt kämpigt) ända inpå semestern. En vecka i Grekland trasade sönder rutinerna totalt, när vi nu drog vidare till Gotland är förfallet totalt, har orkat ett Squats pass ett par gånger under denna treveckors period, thats it.. Tänker på gymmet dagligen, antagligen kroppen som gör mig påmind, matintaget har förändrats helt, kvarg frukosten har bytts ut till mackor, lunchen består inte längre av kyckling eller lax och kokta grönsaker utan mer av kaffe & smörgås och middagen är inte längre kolhydrats låg kost utan falukorv & makaroner hemma eller en stor taco tallrik på byn! Kvällen avslutas med vinergum som sväljs ner meden chokladkaka...
Ja vad ska jag säja, har ingen ursäkt, inget att gömma mig bakom bara den råa & sanna verkligheten!
Jag försöker tänka positiva tankar som att Imorhon Då.. Osv men Vet med mig sanningen.. Gymmet kommer att bli plågsamt när jag är tillbaka, ska tillåta mitt förfall dena sommar utan en massa ångest och dåligt samvete! För jag mår bra och jag är lyckligt lottas att ha möjligheten att få semestrar med min familj som vi gör denna sommar. Jag har slutat ta saker som det för givet, vi vet aldrig hur vi mår eller hur vi har det nästa sommar❤️
Dela med er eller inte..
Tog ett uppehåll från bloggen ett par månader och funderingen just nu är om jag vill, kan & orkar skriva igen.. Saknar delar av skrivandet men känslan att inte kunna skriva fullt ut gör att jag känner mej lite bakbunden, tanken när jag började blogga var ju att jag skule skriva av mej men riktigt så öppen har jag svårt att vara. Känner fortfarande en viss rädsla eller osäkerhet över hur öppen man kan eller ska var.. Att bara lägga upp dagens outfit eller bilder på vad barnen gör var inte riktigt min tanke med den här sidan.
Undrar hur ni andra blogger tänker & känner!?! 
Har en hel del känslor & tankar som jag kanske skulle dela med mig av här...
Funderar & återkommer😘
Nu har vi dragit vidare
Landade på Gotland efter en sömnlös natt
Gotska Sandön Gud så vackert!!
Semester
Har haft semester i nästan två veckor nu. Första veckan åkte jag & tjejerna till Argassi på Zakynthos, njöt av sol, värme & mys med bonuskusinerna & deras fina mamma Annika!
Att bara ligga på en solstol & titta på sina barn som njuter är det bästa som finns
Syskonkärlek när den är som bäst
När vi kom hem packade vi om för några dagar på vårt underbara Märsön, ön som jag tillbringat alla mina somrar på
Mycket bad och mys blir det här
Först hade vi inga planer för vår semester men tillslut blev det en hel del bokat, har kanske önskat att bara stanna upp & inte göra något alls men jag måste vara tacksam för allt vi har möjlighet att göra tillsammans & hjälps man åt går ju faktiskt allt mycket enklare.
Nu är det dags att fara vidare, hörs kanske snart igen❤️
