annaheltenkelt.blogg.se

Jag får ofta frågan hur det vara att varit med i ett TV program, ett program som "gör TV på andras sorg eller tagedi" Jag kan berätta att det var och ÄR det bästa som hänt oss!!! Tänk er själva, vi har köpt ett hus som vi drömmer om att leva, renovera och bo i, i massor av år framöver. Vi vill att våra barn ska få växa upp i det området, de går i skola och har sina vänner här. Så händer det som inte får hända, Anders blir sjuk, så sjuk att det inte finns ork att fortsätta med renoveringar och definitift inga pengar för att "köpa" hjälpen, då Anders var sjukskriven en längre tid. (Hus måste renoveras, annars förfaller dom)

 

En dag i slutet av oktober ringer min telefon, jag är på kurs på annan ort. Det är Sussi, hon stammar fram att jag måste ringa upp henne så fort jag har tid, -Dom har ringt från produktionen Sofias Änglar och vill komma och träffa er!!!!

Herre gud vad många tankar som snurrade i mitt huvud, Framförallt -Vad ska Anders säja, han kommer aldrig att ta emot hjälp. Som hantverkare har han en stolthet i att göra saker själv..

Jag lovar att min övertalningsförmåga var av bästa rang, jag använde mig kanske också av icke så schyssta metoder för att få honom att gå med på detta. Jag lovar vi ångrar oss INTE en sekund.

Anders kan få vara sjuk i lung och ro, jag vet att det för andra kan låta konstigt men det är faktiskt jätte viktigt, stress är något som förvärrar alla sjukdomstillstånd.

 

Brevet som Sussi skrivit till Kanal 5 har jag fortfarande inte läst, kanske jag lägger upp det här på bloggen så ni får läsa det i alla fall, jag kommer tre meningar varje gång sedan går det inte. Det är konstigt att det är så svårt att läsa en annan människas tankar och åsikter om sig själv och sitt liv.

 

Sofias Änglar Och Sussi som gjorde detta möjligt, har gjort så att vi kan resa tillsammans hela famijen, vilket jag verkligen ser som en LYX men framför allt all den tid som vi slipper lägga ner på att renovera! Den tiden kan vi lägga på att göra saker till sammans!!

 

Jag vill bara förtydliga att jag inte på något sätt försöker förkalara mig, utan vill bara förklara för ER, hur fantastiskt glada vi är för det vi fick, för det går knappast en dag utan att tankarna går till alla de som var här och hjälpte oss.